Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
Rapport om kvalitet och program för egenkontroll 5-8/2026.
För att förbättra tillgången till tjänster måste det vara enkelt och smidigt att ta kontakt och telefontjänsterna måste fungera problemfritt. Vid sidan av telefontjänster använder vi nya, digitala servicekanaler.
Väntetiden i medeltal på
återuppringning (min)
besvarade samtal (min)
Väntetiden (icke-brådskande) i medeltal på
Väntetiden (brådskande) i medeltal på
*Samtalsdata korrigerats retroaktivt. I rapporterna uppdagades i maj–juni fel som gjorde att en del data saknades från 9/2025.
Hälso- och sjukvårdslagen definierar inom vilken tid kunden ska få icke-brådskande vård. Det här kallas vårdgaranti. Från den 1.1.2025 är den maximala tiden för att få tillgång till icke-brådskande vård inom primärvården 14 dygn för personer under 23 år och 3 mån. för personer över 23 år.
Hälsostationstjänsterna
de som fått vård inom och de som väntat
längre än vårdgarantin*
Väntetiden för dem som väntat längre
än vårdgarantin, medeltal
* OBS! Inom hälsostationstjänsterna har beräkningen av tillgång till vård ändrats för år 2026. De som fått vård vid den första kontakten i samband med bedömningen av vårdbehovet har lagts till i beräkningen av tillgång till vård, för att beräkningen ska vara mer enhetlig med THL:s uppföljning av det 1:a vårdtillfällets förverkligande.
Från den 1.1.2025 är den maximala tiden för att få tillgång till icke-brådskande vård inom munhälsovården 90 dygn för personer under 23 år och 180 dygn för personer över 23 år.
Munhälsovården
andelen som väntat på
icke-brådskande klinisk tid, %
9-12/
25
1-4/
26
5-8/
58 %
99 %
53 %
99,5 %
COCI, dvs. Continuity of Care Index, beskriver spridningen mellan olika yrkespersoner av de besök en kund inom primärvården gjort inom en viss period, dvs. träffar kunden vanligen samma vårdare eller är personen vid mottagningen vanligen olika. Värdet 0 betyder att alla besök gjorts hos olika yrkespersoner och värdet 1 att de alla gjorts hos samma, alltså att vårdrelationens kontinuitet är fullständig.
SLICC, dvs. St. Leonards Index of Continuity of Care mäter andelen besök hos en husläkare av patienter med husläkare av alla läkarbesök i samma patientgrupp. Rapporteras i rapporten om kvalitet och program för egenkontroll när uppföljningsinformation finns.
COCI 9-12/25 0,24
COCI 1-4/26 0,39
COCI 5-8/26 0,22
COCI 9-12/25 0,32
COCI 1-4/26 0,35
COCI 5-/26 0,40
SLICC 1-4/26 47 %
SLICC 5-8-/26 40 %
I grafen samlas data om förverkligade vårdperioder, antalet kunder som skrivits ut till hemmet från vårdperioderna samt hur många skrevs in till sjukhusvården igen inom 14 dygn efter utskrivning inom sjukhus- och rehabiliteringstjänsterna.
Andelen köande i sjukhus- och rehabiliteringstjänsterna beskriver antalet kunder som väntar på bedömnings- och rehabiliteringsplats. Bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten behandlas noggrannare senare i rapporten.
Antal som återinskrivits
inom 14 dygn
Sammanlagt 74,
månatligt medeltal 19 *
Sammanlagt 124,
månatligt medeltal 31 *
Sammanlagt 141,
månatligt medeltal 35
Andelen köande
i sjukhustjänsterna
*Antalet som återinskrivits har korrigerats retroaktivt. Beräkningssättet har ändrats för att bättre motsvara ornandet av tjänsterna.
Hälsostationstjänster:
Sjukhus- och rehabiliteringstjänster:
Munhälsovården:
Munhälsovård:
Målet med bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten dygnet runt är att stöda äldre personers hemmaboende genom att främja rehabilitering och identifiera den rehabiliterades verkliga servicebehov. Bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten stöder vårdkedjornas smidighet och främjar hänvisningen av kunden till en tjänst som motsvarar hens funktionsförmåga, exempelvis efter en sjukhusvistelse.
Mätare har tagits fram för uppföljning av utvärderingen av bedömnings- och rehabiliteringsverksamhetens effekt. I mätarna ingår uppgifter om alla skeden i serviceprocessen, bl.a. köläget, väntetiden, medianen av avslutade vårdperioders varaktighet, samt vart kunden har hänvisats efter vårdperioden. Uppgifterna följs månatligen upp i ledningsarbetet samt veckovis i servicekedjemöten, där utvecklingsåtgärder identifieras baserat på den information som fåtts.
Kunder som väntat på bedömnings- och rehabiliteringsplats
och varaktigheten av avslutade vårdperioder
Plats för fortsatt vård efter bedömnings-
och rehabiliteringsperiod
Bedömningen av servicebehov inleds redan då kunden tar kontakt per telefon. I brådskande situationer bedöms servicebehovet omedelbart och den beviljade servicen ordnas utan dröjsmål.
För långvarigt serviceboende dygnet runt är situationen en genomskärning av väntetidens median för de som är i kö under uppföljningsperiodens sista dag. Väntetidens median betyder väntetidernas mittersta värde per klient då värdena lagts i storleksordning.
Den planerade tiden för hemvård och gemenskapsboende är den planerade servicetiden som registrerats i vård- och serviceplanen enligt kundens servicebehov. De förverkligade servicetimmarna avser den tid som vårdarna har producerat tjänster för kunderna. Skillnaden mellan hemvårdens och gemenskapsboendets planerade och förverkligade tid i det direkta kundarbetet avser skillnaden mellan de här två. Målet är att skillnaden ska vara högst 3 %.
Omsorgsboendets personaldimensionering
Med personaldimensionering avses det beräknade relationstalet mellan personal och kunder. Tabellen visar den förverkligade personaldimensioneringen i serviceboendet dygnet runt inom Vanda och Kervo välfärdsområdes egen tjänsteproduktion. Enligt äldreomsorgslagen bör personaldimensioneringen i serviceboende dygnet runt för äldre personer vara minst 0,60.
Seniorrådgivningens telefonservice
Seniorrådgivningens telefonservice instruerar och handleder äldre invånare och deras närstående inom Vanda och Kervo välfärdsområde. Seniorrådgivningen svarar på samtal varje vardag mellan kl. 9 och 15. En brådskande kontakt överförs direkt till en anställd vid Seniorrådgivningen och en icke-brådskande kontakt överförs till återuppringning.
Väntetid i medeltal till den
brådskande linjen (min)
Orosanmälningar
En orosanmälan är en anmälan om en äldre persons servicebehov. Anmälan görs när oro om en åldrings välfärd, hälsa eller säkerhet väcks eller så att personen får den hjälp och stöd hen behöver, även då hen inte själv nödvändigtvis kan be om det eller inser att hen borde.
I funktionshinderservicen görs bedömningen av servicebehovet omedelbart vid kontakt. Man blir kund inom socialvården då bedömning anses vara nödvändig och uppgifterna börjar behandlas som en kundrelation. Beslut om funktionshinderservice fattas efter ansökan eller myndighetsinitierad behandling. Boendeservice har ordnats utan fördröjning för dem som behöver service. Målet är att antalet personer som köar till långvarigt boende dygnet runt är under 20.
Tillgång till funktionshinderservice och
tjänsternas kontinuitet
Antal personer som köar till långvarigt
boende dygnet runt
335
(19.12.25)
13
(7.5.26)
3
(10.9.26)
Aktuella planer för genomförande av
service inom egen boendeservice
För återuppringningen inom telefonservicen för rådgivningen för personer med funktionsnedsättning och stödet för rörlighet har de återuppringningar som gjorts samma dag beaktats.
Telefonservice för rådgivningen för personer
med funktionsnedsättning
Antal samtal
Rådgivning
Stöd för rörlighet
2971
1171
2749
911
Antal återuppringningar
1096
355
1029
356
Väntetid i medeltal för besvarade samtal (min.)
0:17:57
0:11:18
0:17:20
0:07:30
Funktionshinderservice:
Tjänster för äldre som bor hemma:
Service inom omsorgsboendet för äldre:
Målet med uppfostrings- och familjerådgivningen är att stöda det 0–17-åriga barnets uppväxt och utveckling genom att stärka föräldraskap och familjerelationer. Tabellen visar väntetiden för tillgång till uppfostrings- och familjerådgivningens (0–12-åringar) tjänster (medeltal, dygn).
Väntetid för tillgång till uppfostrings- och
familjerådgivningens (0–12-åringar) tjänster
Elevhälsans psykologtjänster och kuratorstjänster är en del av elevhälsan, alltså omsorgen om elevens eller den studerandes inlärningsförmåga och fysiska, mentala och sociala välmående, samt verksamhet som förbättrar förutsättningarna för dessa. Tabellen visar hur många procent som vid behov har fått tillgång till elevhälsans psykolog inom 7 dagar (%-andel).
Tillgång till elevhälsans psykolog vid
behov inom 7 dagar
Rådgivningsarbetet är en central del av primärvårdens förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. I rådgivningens telefontjänst ger hälsovårdare handledning och rådgivning i frågor som rör graviditet, föräldraskap samt hälsan, utvecklingen och uppväxten hos barn under skolåldern. De bokar också tider till rådgivningen.
Socialrådgivningen är ämnad för alla som behöver socialvårdens rådgivning och handledning med vardagens utmaningar. Vuxensocialarbetets rådgivning och handledning ger dig råd och handledning om socialservice, ansökan om förmåner eller bidrag och frågor om dem.
Kötid (min) i medeltal till telefontjänsten för
vuxensocialarbetets rådgivning och handledning
Välfärdsområdet beviljar kompletterande och förebyggande utkomststöd för nödvändiga utgifter som inte ingår i Fpa:s grundläggande utkomststöd. Beslutet om utkomststödet ska fattas inom sju vardagar efter att ansökan mottagits. Tabellen visar hur många procent av ansökningarna som har behandlats inom 7 vardagar.
Ansökningar om kompletterande och förebyggandE
utkomststöd behandlats inom 7 vardagar (%)
Tjänster för barnfamiljer och vuxensocialarbete:
Målen för sektorn år 2026 är att stärka patient- och klientsäkerheten genom att identifiera risker i ett tidigt skede, uppmuntra personalen att anmäla nära ögat-situationer med låg tröskel samt att följa upp anmälningarna och åtgärderna som tas baserat på dem. Säkerhet har lyfts fram som ett gemensamt tema för hela sektorn och det beaktas i all verksamhet under hela året.
Tjänster för barnfamiljer och vuxensocialarbete
Tillgången till tjänster hölls på en god nivå inom sektorn. Det fanns bra med ansökande till öppna tjänster och personalens avgångsprocent (3,7 %) hölls på samma nivå som i början av året. Utvecklingen av personalstruktur, arbetsbeskrivningar och resursallokering fortsätter för att svara på servicebehovet.
Välfärdsområdets mål är att erbjuda varje kund en bra och trygg upplevelse av tjänsten och vården. Vi samlar kontinuerligt in kundrespons från alla sektorer inom social- och hälsovårdstjänsterna. Respons kan ges på VAKEs webbsidor, med pappersblankett eller muntligt.
VAKE tog 5/2026 i bruk ett nytt kundresponssystem som gör det möjligt för kunderna att ge respons i allt fler kanaler och på ett allt mer tillgängligt sätt. I samband med det nya systemet har ett pilotprojektet för sms-respons inletts, vilket nästan har tredubblat mängden respons. I samband med att det nya kundresponssystemet har tagits i bruk genomförs rapporteringen tillfälligt manuellt fram till att PowerBI-rapporten blir klar.
Kundresponsen behandlas inom 15 vardagar på alla enheter och ur kundresponsen sammanställs en offentlig rapport på välfärdsområdesnivå per delårsöversikt. Baserat på kundresponsen utvecklas tjänster och processer hela tiden för att motsvara kundernas behov allt bättre.
På välfärdsområdesnivå rapporteras de viktigaste observationerna och utvecklingsbehoven samt de utvecklingsåtgärder som satts i gång baserat på dem årligen.
NPS-rekommendationsindex
Respons om vård/service
Social- och patientombudets uppgifter är bland annat att ge råd åt hälsovårdens patienter, socialvårdens och småbarnspedagogikens klienter samt deras anhöriga och vid behov hjälpa patienter och klienter att göra en påminnelse, ge råd om hur andra ärenden (t.ex. klagomål eller begäran om omprövning) kan anhängiggöras hos behörig myndighet samt informera om patienters och klienters rättigheter. Därtill ska social- och patientombudet följa hur patienternas och klienternas rättigheter och ställning utvecklas och sammanställa information samt årligen utarbeta en redogörelse tillsammans med verksamhetens ansvarsperson till den myndighet som ansvarar för att ordna verksamheten.
Välfärdsområdena och Helsingfors stad ordnar social- och patientombudets verksamhet inom den offentliga och privata social- och hälsovården, företagshälsovården samt småbarnspedagogiken. HUS-sammanslutningen ordnar patientombudets verksamhet inom den hälsovård som den ordnar och producerar. På Vanda och Kervo välfärdsområde fungerar två social- och patientombud.
Social- och patientombuden vid Vanda och Kervo välfärdsområde ger råd åt klienter och patienter inom offentlig och privat social- och hälsovårdsservice samt småbarnspedagogikens tjänster som erbjuds inom välfärdsområdets område angående klienters och patienters rättigheter och strävar till att främja förverkligandet av rättigheter.
Du kan bekanta dig med social- och patientombudets mest omfattande utredningar, som publiceras varje vår, här. Social- och patientombudets utredning år 2025 publicerades 4/2026. Du kan också ge respons på utredningen på webbsidan (på finska).
Antalet meddelanden
Orsakerna bakom kontakten med socialvården
Orsakerna bakom kontakten med hälsovården
En klient inom socialvården och patient inom hälsovården har rätt att framställa en anmärkning enligt socialvårdens klientlag 23 § eller patientlagen 10 § om hen är missnöjd med det bemötande eller den vård som hen har fått. Anmärkningen ska i regel framställas skriftligen. Amärkningen behandlas vid den verksamhetsenhet som anmärkningen rör och enhetens ledning ska besvara anmärkningen skriftligen inom skälig tid, som i regel anses vara en månad.
Svar på anmärkning kan inte överklagas och framställandet av anmärkning begränsar inte klientens eller patientens rätt att använda andra rättsmedel rörande ärendet. Om vederbörande inte är nöjd med svaret på anmärkningen har hen möjligheten att göra ett klagomål hos tillsynsmyndigheten.
Anmärkningen är förstahandsförfarande i förhållande till klagomål. Om ingen anmärkning har gjorts om ärendet och tillsynsmyndigheten bedömer att det är ändamålsenligt att behandla klagomålet som en anmärkning, kan myndigheten överföra ärendet som anmärkning att behandlas av verksamhetsenheten eller socialvårdens ledande tjänsteinnehavare.
Amärkningen behandlas vid den verksamhetsenhet som anmärkningen rör och enhetens ledning ska besvara anmärkningen skriftligen inom skälig tid, som i regel anses vara en månad. Om ärendet kräver ett omfattande utredningsarbete kan den skäliga tiden vara två månader.
I tabellen visas sektorsvis den genomsnittliga svarstiden på anmärkningar som skickats till sektorerna. I statistiken beaktas inte om de anmärkningar med en väntetid på över 1 mån har krävt omfattande utredningsarbete, som kunnat leda till en längre svarstid.
Obs! Statistiken för anmärkningar och klagomål utvecklas ännu och det kan ännu förekomma fel i statistiken.
Anmärkningar och klagomål som kommit till sektorerna 1.1.-31.8.2026
*På grund av bristfällig rapportering är de genomsnittliga svarstiderna sannolikt inte lika långa.
Välfärdsområdet måste säkerställa tillgängligheten, kontinuiteten, säkerheten och kvaliteten av de egna samt anskaffade tjänster. Välfärdsområdena övervakar organiseringen och förverkligandet av sina tjänster genom egenkontroll. I Vanda och Kervo välfärdsområde har kvalitetstillsynen av social- och hälsovårdstjänsterna koncentrerats till uppgiftsområdet för kvalitet och tillsyn som en del av koncerntjänsterna. Tillsynen är jämlik oberoende av om det är fråga om en offentlig eller privat serviceanordnare, baserat på tjänstens riskbedömning.
De statistikförda tillsynshändelserna är en del av uppgiftshelheten för kvalitet och tillsyn. Uppgiftsområdet för kvalitet och tillsyn genomför planenlig tillsyn enligt en på förhand utarbetad tillsynsplan. Reaktiva tillsynshändelser genomförs exempelvis på grund av misstänkta kvalitetsavvikelser. Proaktiva tillsynshändelser kan gälla exempelvis bruktagningsinspektioner för nya enheter.
Tillsynshändelser
Tillsynshändelser rapporteras i enlighet med AURA-serviceklassificeringen. I statistikföringen bör man beakta att samma serviceproducent kan producera flera olika tjänster och de här visas som olika siffror i tillsynshändelserna.
I övriga tillsynshändelser ingår ansökningar till servicesedelproducent, ärenden som överförts från tillsynsmyndigheten till välfärdsområdet för behandling genom egenkontroll, samt missförhållandeanmälningar enligt tillsynslagens 29§ i vars behandling enheten för kvalitet och tillsyn har deltagit, som behandlats under rapporteringsperioden.
Med reklamation avses en formell skriftlig anmälan som välfärdsområdet gjort åt serviceproducenten om att avtalspartnern inte har agerat i enlighet med avtalet och att det är frågan om ett allvarligt avtalsbrott. Antalet reklamationer innefattar alla reklamationer som välfärdsområdet gjort inom rapporteringsperioden. Förutom reklamationer går välfärdsområdet igenom olika vardagliga utmaningar i samarbete med serviceproducenterna och ger handledning vid behov.
Ärende som överförts från tillsynsmyndigheten
för behandling genom egenkontroll
Behandling av missförhållandeanmälningar
enligt tillsynslagens 29§
Personalen anmäler risksituationer och nära ögat-situationer som klienter och patienter utsätts för inom social- och hälsovårdstjänsterna till HaiPro-systemet. Anmälaren har anmälningsskyldighet enligt tillsynslagen. Klienten/patienten/en anhörig kan också anmäla risksituationer eller hot om sådana på VAKEs webbsida. Regelbundna rapporter om de anmälningar som gjorts i systemet utarbetas och används i utvecklingen av enheternas verksamhet.
I enheter som producerar socialvårdstjänster anmäler personalen hot om missförhållanden eller missförhållanden som riktas mot klienterna i SPro-systemet. Regelbundna rapporter om de anmälningar som gjorts i systemet utarbetas och används i utvecklingen av enheternas verksamhet. De huvudsakliga anmälningstyperna handlar om brister i förverkligandet av kundens ställning och rättigheter, illabehandling av klient, brister i kundsäkerheten och för klienten skadlig åtgärd som beror på verksamhetskulturen.
Under rapportperioden har totalt 3 695 anmälningar om skade- och riskhändelser registrerats. Av dessa inträffade 77,2 % hos en patient eller klient, 7,7 % utgjorde andra observationer eller utvecklingsförslag och 14,0 % var så kallade nära ögat-situationer (tillbud).
Under rapportperioden gjordes sammanlagt 16 anmälningar om missförhållanden eller risk för missförhållanden inom socialvården. Av dessa avsåg 94,1 % missförhållanden och 5,9 % risk för missförhållanden.
RAI-systemet och kvalitetsmodulen
Genom att använda RAI-systemet (Resident Assessment Instrument) kan klienternas funktionsförmåga och servicebehov bedömas på ett konsekvent och mångsidigt sätt. Med hjälp av den data som RAI-bedömningen skapar kan tjänsterna planeras individuellt och riktas till dem som mest behöver dem.
Enligt äldreservicelagen ska bedömningsverktyget RAI användas vid bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga och servicebehov inom regelbundna tjänster. RAI-bedömningen görs i samarbete med klienten och en anhörig varje halvår. RAI-bedömningen är lagstadgad i regelbundna socialvårdstjänster för äldre.
Kvalitetsmodul Ett redskap i Raisoft-programmet som kan användas för att på ett mångsidigt sätt analysera insamlade data: gå in på vårdens kvalitet och effekt. Kvalitetsmodulens resultat innefattar klienter i Vanda och Kervo välfärdsområdes egen verksamhet.
FÖRKLARING AV TALEN
Mål: I kvalitetsmodulens tvärsnitt hämtas informationen i den senaste bedömningen där värdet finns. Bedömningen kan ha gjorts högst ett år innan granskningsdatumet eller granskningsperiodens startdatum. I resultaten visas också uppgifterna om de perioder som avslutats under den valda tiden. Klienterna som resultaten beräknas utgående från kan variera då det informationsinnehåll som sökts (målets begränsningar) avviker från varandra.
Täckning: Täckningen har beräknats baserat på rapporten från Raisoft-programmet som antalet aktiva klienters perioder, där helhetsbedömningen har låsts i slutet av perioden, och dess förhållande till det totala klientantalet. Täckningen i kvalitetsmodulen avviker från de täckningsdata som finns i THL:s rapporter. THL:s täckning kan vara lägre på grund av HILMO-uppgifternas och serviceklassificeringens begränsningar som ligger till grund för systemet.
RUG: (Resource Utilization Groups) är en klassificering som baserar sig på RAI-bedömningar och som beskriver det relativa resursbehovet för klienters vård och tjänsterna. RUG-kostnadsvikten beskriver vårdens belastning: ju högre vikt, desto mer personal- och serviceresurser kräver vården i medeltal.
RAI-täckning, mål 100 %
(sampling 4/26 och 8/26)
Klientantal som används för beräkning av
helhetsbedömning och resultat
Klienten har definierat åtminstone ett
mål för vården, %, mål ≥ 80 %
Klienten deltog själv inte i bedömningen,
%, mål 0 %
Besök på jouren under 90 dygn, %,
mål ≤ 10 %
RUG18 KP1/2022 kostnadsvikt i vårdmiljön,
genomsnitt Uppföljning
Delaktighet: känner sig ensam,
%, mål ≤ 20 %
Säkerhet: fall under 90 dygn, %,
mål ≤ 15 %
mål ≤ 5 %
Delaktighet: känner sig ensam, %,
mål ≤ 20 %
helhetsbedömning och resultat (nedan)
Klienten har definierat åtminstone ett mål
för vården, %, mål ≥ 80 %
RUG18 KP2/2022 kostnadsvikt i en dygnet runt-miljö,
Delaktighet: daglig användning av begränsning
av rörelse, %, mål ≤ 15 %
för vården, %, mål 100 %
Delaktighet: klienten deltog själv
i bedömningen, %, mål 100 %
Delaktighet: Socialt deltagande
(RISE 0-6), uppföljning i genomsn.
Användning av metoder som stöder tal och
alternativa metoder,
= används, %, uppföljning
Avsaknad av personlig säkerhet = ja,
%, uppföljning
mål för vården, %, mål 100 %
Avgångsprocent
Avgångsprocenten anger andelen avslutade anställningar av mängden ordinarie anställningar.
Arbetsgivaren skulle rekommenderas av personalen till en bekant (ENPS)
Övergången till eNPS-mätaren (Employee Net Promoter Score) skedde nationellt år 2026. Här består resultatet av skillnaden mellan andelen som rekommenderar (9–10) och andelen som är kritisk (0–6). Granskningsperiodens eNPS-resultat var +16. Som jämförelse kan man konstatera att 64 % av personalen gav arbetsgivarrekommendationen vitsordet 8–10.
6205
6,41 %
+ 16 % (VAKE-pulsen 8-9/26)
Personalens sjukfrånvaro 31.8.2026 (dagar)
Karaktären av de riskhändelser som ägt rum på arbetsplatsen och som personalen rapporterat om (inkluderar inte räddningsverket)
Räddningsverksamheten
I räddningsverksamhetens uppdrag visas det totala antalet uppdrag under den första tredjedelen samt samma period för jämförelseåren. Första akutomhändertagande, trafikolyckor, byggnadsbränder, fara för byggnadsbrand och övriga bränder visas separat.
Aktionsberedskapstiden för räddningsväsendets första enhet visar hur snabbt den första enheten har nått platsen efter larm. I fråga om den första enhetens aktionsberedskap har granskningen begränsats till uppdragen i prioritetsklasserna A och B på I-riskklassens områden. Den målsatta tiden är 6 minuter, som ska uppnås i 50 % av uppdragen.
I fråga om värdet av olycksskador och egendom som hotats av olyckan granskas hur effektivt olycksskador har kunnat förebyggas genom räddningsverksamhet vid en olycka.
Observationer:
Utvecklingsåtgärder:
Akutvården
Akutvårdens tillgänglighet följs upp genom akutvårdens fördröjning att nå fram samt enheternas uppdragsbundenhet. I fördröjningen att nå fram beräknas i ett centralt tätortsområde den tid som gått från att larmet kommit till att platsen nåtts.
Enhetslarmantal följs upp enligt alla enhetslarm samt hur brådskande larmet är (A, B, C, D) inom räddningsverkets hela verksamhetsområde. Till uppdragsbundenheten räknas den tid då enheterna är fast i uppdragen och därmed inte är tillgängliga för nya larm.
Andelen X-uppdrag (inget behov av akutvårdens transport) av larmen följs också upp samt enhetslarmens fördelning på välfärdsområdet. Därtill följs mängden kundrespons och klagomål som akutvården mottar upp, vilket anses vara ett mått på kvalitet. Uppföljning av antalet och kvaliteten av anmälningar om hot, våld och riskhändelser.
Observationer om tillgången till tjänster
Observationer för kundresponsens och andra anmälningars del
Förebyggande av olyckor och olycksfall
I fråga om allmänna brandsyner följs det kumulativa förverkligandet av periodiska kontroller av A1–A6-objekt upp på årsnivå i förhållande till målet för hela året. Jämförelse med samma period tidigare år.
I fråga om självutvärderingen av brandsäkerheten i småhus (PTIA) följs årets kumulativa utfall upp.
Beslut och kontroller gjorda baserat på kemikalielagstiftningen. Jämförelse med samma period tidigare år.
Antalet anmälningar samt de viktigaste bristerna i brandriskbostäder.
I fråga om säkerhetskommunikation, -fostran och -utbildningsevenemang registreras antalet evenemang och deltagare samt andelen evenemang som förverkligats av avtalsbrandkårer. Jämförelse med samma period tidigare år.
Tjänster för förebyggande av olyckor och olycksfall
Systemprojekt