Rapport om kvalitet och program för egenkontroll

Rapport om kvalitet och program för egenkontroll 5-8/2026. 

Rapport om kvalitet och program för egenkontroll

  • Rapporteringen om kvalitet och program för egenkontroll baseras på lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023 26 § 4 mom.) och för räddningsverkets del på lagen om ordnande av räddningsväsendet (613/2021 16 § 3 mom.) 
  • Rapport om kvalitet och program för egenkontroll publiceras tre gånger om året på vakehyva.fi. VAKEs program för egenkontroll finns på webbsidorna.
  • Denna rapportering gäller tidsperioden 1.5–31.8.2026.
  • Närmare information: Kvalitetskontrollens gemensamma e-postadress laadunvalvonta@vakehyva.fi. 

Definition av begrepp

begrepp    
Definition
Exempel på mätare
Tillgänglighet
                                                       
Social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendets tjänster som motsvarar invånarens behov erbjuds i tillräcklig omfattning och kan användas i rätt tid. Tjänsternas tillgänglighet är en del av tillgången och med det avses tjänsternas lämplighet för alla användare och att de finns till hands med beaktande till invånarens individuella behov. Tidsfrister för åtkomst till tjänsten, räddningsverkets aktionsberedskapstid
Likabehandling    Ur invånarnas synvinkel bl.a. tjänsternas jämlika tillgång och tillgänglighet samt genomförande med beaktande av invånarnas språkliga rättigheter samt främjande av könens och minoriteternas jämställdhet. Förverkligandet av likabehandling kan granskas ur ett jämlikt tillgänglighetsperspektiv. Tidsfrister för åtkomst till tjänster
Kontinuitet Kontinuitet av vård och tjänster för social- och hälsovårdstjänsternas del. Med servicekedjornas smidighet avses kontinuiteten av vård - och serviceförhållandet. Med kontinuitet av informationsgången avses att information som rör serviceanvändare överförs utan avbrott från olika tjänsteleverantörers system till ett annat. COC-indexet (primärvård)
Kundupplevelse och delaktighet Kundernas respons och upplevelse av tjänsterna. Informationen om kundupplevelser används vid utveckling av tjänster och serviceprocesser. Målet med att stärka delaktigheten är att kunden deltar och upplever att hen påverkar, i fråga om den egna vården, utvecklingen, planeringen, produktionen och bedömningen av tjänster tillsammans med yrkespersoner. NPS (Net Promoter Score), fortgående kundresponsenkät
Kvalitet och säkerhet Lagstadgade kvalitets- och säkerhetskrav och definitioner som tillämpas på social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet. Med egenkontrollen av säkerhet och kvalitet säkerställs den kontinuerliga utvecklingen av verksamheten och förverkligandet av riskhanteringen.  Mängden anmälningar om riskhändelser, tillsynshändelsernas antal och karaktär
Personal och arbetshälsa Uppföljning av personalens kunnande, kompetensutveckling, arbetshälsa, arbetarskydd och funktionsförmåga. Betydelsen av personalens funktionsförmåga för förverkligandet av välfärdsområdets organiseringsansvar, samt betydelsen av personalens arbetshälsa och tillfredsställelse för välfärdsområdets centrala strategiska mål. Arbetstillfredsställelse, rekommendation av arbetsgivare, sjukfrånvarodagar
Riskhändelser HaiPro och SPro är anmälnings- och rapporteringssystem för riskhändelser och missförhållanden samt hot av dem mot klienter och patienter. Varje sektor beskriver i samband med rapporteringen om kvalitet och program för egenkontroll de åtgärder som vidtagits baserat på anmälningar om riskhändelser från rapporteringsperioden i fråga. Om karaktären av och utvecklingsåtgärderna baserade på HaiPro- och SPro-anmälningarna rapporteras på välfärdsområdesnivå i kvalitet och säkerhet-avsnittet Antalet anmälningar om riskhändelser samt de åtgärder som vidtagits baserat på dem

Hälso- och sjukvårdstjänsterna - Tillgång, jämlikhet och kontinuitet

Telefontjänsterna

För att förbättra tillgången till tjänster måste det vara enkelt och smidigt att ta kontakt och telefontjänsterna måste fungera problemfritt. Vid sidan av telefontjänster använder vi nya, digitala servicekanaler.

Hälsostationernas telefonservice 9-12/25 1-4/26 5-8/26
Inkomna samtal 120 899* 113 593* 103 615

Väntetiden i medeltal på

återuppringning (min)

643 min* 778 min* 604 min

Väntetiden i medeltal på

besvarade samtal (min)

11 min 11 min
 
9 min
Munhälsovårdens telefontjänst 9-12/25 1-4/26 5-8/26
Inkomna samtal 56 854* 52 761 43 079

Väntetiden (icke-brådskande) i medeltal på

återuppringning (min)

95 min 106 min 33 min

Väntetiden (brådskande) i medeltal på

återuppringning (min)

24 min 21 min 16 min

*Samtalsdata korrigerats retroaktivt. I rapporterna uppdagades i maj–juni fel som gjorde att en del data saknades från 9/2025.

Tillgång till vård 

Hälso- och sjukvårdslagen definierar inom vilken tid kunden ska få icke-brådskande vård. Det här kallas vårdgaranti. Från den 1.1.2025 är den maximala tiden för att få tillgång till icke-brådskande vård inom primärvården 14 dygn för personer under 23 år och 3 mån. för personer över 23 år.

Hälsostationstjänsterna

de som fått vård inom och de som väntat

längre än vårdgarantin*

9-12/25 1-4/26 5-8/26
Andelen som fått vård inom vårdgarantin, % 84 % 97% 97 %

Väntetiden för dem som väntat längre

än vårdgarantin, medeltal

29 vrk 27 vrk* 30 vrk

* OBS! Inom hälsostationstjänsterna har beräkningen av tillgång till vård ändrats för år 2026. De som fått vård vid den första kontakten i samband med bedömningen av vårdbehovet har lagts till i beräkningen av tillgång till vård, för att beräkningen ska vara mer enhetlig med THL:s uppföljning av det 1:a vårdtillfällets förverkligande.

 

Från den 1.1.2025 är den maximala tiden för att få tillgång till icke-brådskande vård inom munhälsovården 90 dygn för personer under 23 år och 180 dygn för personer över 23 år.

Munhälsovården

andelen som väntat på

icke-brådskande klinisk tid, %

9-12/

25

3 kk 6 kk 

1-4/

26

3 kk 6 kk 

5-8/

26

3 kk 6 kk
0–7 dygn 21 %

 

 

 

 

 

58 %

 

 

 

 

 

 

 

99 %

26 %

 

 

 

 

 

58 %

 

 

 

 

 

 

 

99 %

26 %

 

 

 

 

 

53 %

 

 

 

 

 

 

 

99,5 %

8–14 dygn 4 % 4 % 3 %
15–30 dygn 8 % 7 % 5 %
31–90 dygn 26 % 21 % 19 %
91–180 dygn 41 %   42 %   46 %  

Kontinuitet i vården

COCI, dvs. Continuity of Care Index, beskriver spridningen mellan olika yrkespersoner av de besök en kund inom primärvården gjort inom en viss period, dvs. träffar kunden vanligen samma vårdare eller är personen vid mottagningen vanligen olika. Värdet 0 betyder att alla besök gjorts hos olika yrkespersoner och värdet 1 att de alla gjorts hos samma, alltså att vårdrelationens kontinuitet är fullständig. 

SLICC, dvs. St. Leonards Index of Continuity of Care mäter andelen besök hos en husläkare av patienter med husläkare av alla läkarbesök i samma patientgrupp. Rapporteras i rapporten om kvalitet och program för egenkontroll när uppföljningsinformation finns.

COCI – Kontinuitet i vården i hv-tjänsternas sjukskötarbesök

COCI 9-12/25 0,24

COCI 1-4/26 0,39

COCI 5-8/26 0,22

COCI - COCI – Kontinuitet i vården i hv-tjänsternas läkarbesök

COCI 9-12/25 0,32

COCI 1-4/26 0,35

COCI 5-/26 0,40

SLICC

SLICC 1-4/26 47 %

SLICC 5-8-/26 40 %

Vårdperioder i sjukhus- och rehabiliteringstjänsterna

I grafen samlas data om förverkligade vårdperioder, antalet kunder som skrivits ut till hemmet från vårdperioderna samt hur många skrevs in till sjukhusvården igen inom 14 dygn efter utskrivning inom sjukhus- och rehabiliteringstjänsterna.

Andelen köande i sjukhus- och rehabiliteringstjänsterna beskriver antalet kunder som väntar på bedömnings- och rehabiliteringsplats. Bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten behandlas noggrannare senare i rapporten.

Sjukhustjänsternas vårdperioder 9-12/25 1-4/26 5-8/26
Vårdperioder 1 615 1 741 1 870
Utskrivna till hemmet (%) 70 % 72 % 73 %

Antal som återinskrivits

inom 14 dygn

Sammanlagt 74,

månatligt medeltal 19 *

Sammanlagt 124,

månatligt medeltal 31 *

Sammanlagt 141,

månatligt medeltal 35

Andelen köande

i sjukhustjänsterna

105 99 45

*Antalet som återinskrivits har korrigerats retroaktivt. Beräkningssättet har ändrats för att bättre motsvara ornandet av tjänsterna.

Åtgärder som vidtagits baserat på anmälningar om riskhändelser

Hälsostationstjänster:

  • Förbättring av samarbete med HUS, kontroll och förtydligande av verksamhetspraxis.
  • Utbildningar om sårvård och hygienpraxis har planerats.

Sjukhus- och rehabiliteringstjänster:

  • Förebyggande av fall på avdelningarna: pilotprojekt planerat och inlett.
  • En arbetsgrupp har grundats för att förenhetliga vätskebehandling samt verksamhetsmodeller och -instruktioner för uppföljning av vätskebehandling.
  • Utbildningar om sårvård, smärtbehandling och hygienpraxis har planerats.
  • Skräddarsydd utbildning om palliativ vård har hållits.

Munhälsovården:

  • Spelregler för konsultationer har planerats.
  • Apparaternas ledningar på golvet en säkerhetsrisk, korrigerande åtgärder har gjorts.

Serviceproduktionens observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på dem

Hälsostationstjänster:

  • Målet med utvecklingen av husläkar-egenvårdar-arbetsparsmodellen är att trygga vårdens tillgänglighet och kontinuitet.
  • De genomsnittliga väntetiderna för återuppringning och besvarade samtal har sjunkit.
  • I hälsostationstjänsterna är andelen som fått icke-brådskande vård inom tidsfristen på god nivå, 97 %.

Sjukhus- och rehabiliteringstjänster:

  • Produktiviteten har ökat betydligt jämfört med fjolåret.
  • Antalet personer som återinskrivits har ökat.
  • Åtgärder för att balansera vårdkedjornas flöde, vårdens kvalitet och personalens arbetshälsa planeras.

Munhälsovård:

  • Tillgången till munhälsovård försämrades av utrymmesproblemen och totalrenoveringen i samband med dem i Korso tandklinik på Norra hälsoteamets område. På grund av detta bildades en vårdkö på området, trots att köerna annanstans har försvunnit. Totalrenoveringen är klar och verksamheten håller på att återgå till det normala.
  • Tillgången till brådskande vård har förbättrats.
  • Efterfrågan på telefontjänsterna har minskat och tjänsterna fungerar smidigare än förr.

Funktionshinderservice och äldreservice - Tillgång, jämlikhet och kontinuitet

Bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten

Målet med bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten dygnet runt är att stöda äldre personers hemmaboende genom att främja rehabilitering och identifiera den rehabiliterades verkliga servicebehov. Bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten stöder vårdkedjornas smidighet och främjar hänvisningen av kunden till en tjänst som motsvarar hens funktionsförmåga, exempelvis efter en sjukhusvistelse.

Mätare har tagits fram för uppföljning av utvärderingen av bedömnings- och rehabiliteringsverksamhetens effekt. I mätarna ingår uppgifter om alla skeden i serviceprocessen, bl.a. köläget, väntetiden, medianen av avslutade vårdperioders varaktighet, samt vart kunden har hänvisats efter vårdperioden. Uppgifterna följs månatligen upp i ledningsarbetet samt veckovis i servicekedjemöten, där utvecklingsåtgärder identifieras baserat på den information som fåtts. 

Kunder som väntat på bedömnings- och rehabiliteringsplats

och varaktigheten av avslutade vårdperioder

9-12/25 1-4/26 5-8/26
Medeltal av antalet väntande kunder 31 30 13
Väntetidens medeltal (dygn) för kunder som fått plats 13 14 5
Medianen av avslutade vårdperioders varaktighet (dygn) 36 34 36

Plats för fortsatt vård efter bedömnings-

och rehabiliteringsperiod

9-12/25 1-4/26 5-8/26
Hem (%) 46 % 46 % 41 %
Serviceboende dygnet runt (%) 46 % 42 % 50 %
Sjukhus (%) 8 % 12 % 9 %

Tillgänglighet, tillräcklighet och kvalitet av äldre personers sociala service

Bedömningen av servicebehov inleds redan då kunden tar kontakt per telefon. I brådskande situationer bedöms servicebehovet omedelbart och den beviljade servicen ordnas utan dröjsmål.

För långvarigt serviceboende dygnet runt är situationen en genomskärning av väntetidens median för de som är i kö under uppföljningsperiodens sista dag. Väntetidens median betyder väntetidernas mittersta värde per klient då värdena lagts i storleksordning.

Den planerade tiden för hemvård och gemenskapsboende är den planerade servicetiden som registrerats i vård- och serviceplanen enligt kundens servicebehov. De förverkligade servicetimmarna avser den tid som vårdarna har producerat tjänster för kunderna.  Skillnaden mellan hemvårdens och gemenskapsboendets planerade och förverkligade tid i det direkta kundarbetet avser skillnaden mellan de här två. Målet är att skillnaden ska vara högst 3 %.

Väntetider till äldre personers sociala service 9-12/25 1-4/26 5-8/26 Mål
Inledning av bedömning av servicebehov från kontaktögonblicket hos över 75-åringar (väntetidens median i dygn) 0 (bedömningen inleds alltid omedelbart vid kontakt) 0 (bedömningen inleds alltid omedelbart vid kontakt) 0 (bedömningen inleds alltid omedelbart vid kontakt) 7 vardagar
Långvarigt serviceboende dygnet runt (väntetidens median i dygn) Siffran inom parentes anger de som väntat över 3 mån 52 (0) 55 (0) 67 (0) Under 90 dygn
Hemvård Servicen inleds vardagen efter att servicebehovet har identifierats Servicen inleds vardagen efter att servicebehovet har identifierats Servicen inleds vardagen efter att servicebehovet har identifierats Under 90 dygn
Skillnaden mellan planerat och förverkligat kundarbete inom hemvården i procent -4,5% (01-04/25) -3,7% -6,2% Högst 3 %
Skillnaden mellan planerat och förverkligat kundarbete inom gemenskapsboende i procent +0,4% (01-04/25) -1,7% -4,1% Högst 3 %

Omsorgsboendets personaldimensionering

Med personaldimensionering avses det beräknade relationstalet mellan personal och kunder. Tabellen visar den förverkligade personaldimensioneringen i serviceboendet dygnet runt inom Vanda och Kervo välfärdsområdes egen tjänsteproduktion. Enligt äldreomsorgslagen bör personaldimensioneringen i serviceboende dygnet runt för äldre personer vara minst 0,60.

Personaldimensioneringen för långvarig omsorg dygnet runt 9-12/25 1-4/26 5-8/26
Genomsnitt vägt med klientantal 0,61 0,61 0,61

Seniorrådgivningens telefonservice

Seniorrådgivningens telefonservice instruerar och handleder äldre invånare och deras närstående inom Vanda och Kervo välfärdsområde. Seniorrådgivningen svarar på samtal varje vardag mellan kl. 9 och 15. En brådskande kontakt överförs direkt till en anställd vid Seniorrådgivningen och en icke-brådskande kontakt överförs till återuppringning.

Seniorrådgivningens telefonservice 9-12/25 1-4/26 5-8/26
Antal samtal 5197 5122 4127

Väntetid i medeltal till den

brådskande linjen (min)

n.6,5min. Alle 6min. n. 5min.
Väntetid för återuppringning Alle 1vrk. n. 2 vrk. n. 2vrk

Orosanmälningar

En orosanmälan är en anmälan om en äldre persons servicebehov. Anmälan görs när oro om en åldrings välfärd, hälsa eller säkerhet väcks eller så att personen får den hjälp och stöd hen behöver, även då hen inte själv nödvändigtvis kan be om det eller inser att hen borde. 

Orosanmälningar 9-12/25 1-4/26 5-8/26
Antal orosanmälningarn 1572 1742 1852

Funktionshinderservice – Tillgång till tjänster och tjänsternas kontinuitet

I funktionshinderservicen görs bedömningen av servicebehovet omedelbart vid kontakt. Man blir kund inom socialvården då bedömning anses vara nödvändig och uppgifterna börjar behandlas som en kundrelation. Beslut om funktionshinderservice fattas efter ansökan eller myndighetsinitierad behandling. Boendeservice har ordnats utan fördröjning för dem som behöver service. Målet är att antalet personer som köar till långvarigt boende dygnet runt är under 20.

Tillgång till funktionshinderservice och

tjänsternas kontinuitet

9-12/25 1-4/26 5-8/26

Antal personer som köar till långvarigt

boende dygnet runt

39 8 14
Antalet ansökningar som gått över tiden

335

(19.12.25)

13

(7.5.26)

3 

(10.9.26)

Aktuella planer för genomförande av

service inom egen boendeservice

- 85 % 97%

Telefonservice för rådgivningen för personer med funktionsnedsättning och stödet för rörlighet

För återuppringningen inom telefonservicen för rådgivningen för personer med funktionsnedsättning och stödet för rörlighet har de återuppringningar som gjorts samma dag beaktats.

Telefonservice för rådgivningen för personer

med funktionsnedsättning

1-4/26 5-8/26

Antal samtal

Rådgivning

Stöd för rörlighet

 

2971

1171

 

2749

911

Antal återuppringningar

Rådgivning

Stöd för rörlighet

 

1096

355

 

1029

356

Väntetid i medeltal för besvarade samtal (min.)

Rådgivning

Stöd för rörlighet

 

0:17:57

0:11:18

 

0:17:20

0:07:30

Åtgärder som vidtagits baserat på anmälningar om riskhändelser

Funktionshinderservice:

  • Uppföljning av och åtgärder för avvikelser inom medicineringssäkerhet har utvecklats.
  • Enheternas instruktioner för arbete på egen hand, nattarbete samt situationer som involverar hot och våld har godkänts och tagits i bruk ur funktionshinderservicens perspektiv för att förutse hotfulla och våldsamma situationer, samt för att undvika risksituationer. Anvisningar för att trygga personalresurser utanför tjänstetid har skapats, godkänts och tagits i bruk.

Tjänster för äldre som bor hemma:

  • Medicineringssäkerheten främjats genom att stärka kompetensen. Särskild uppmärksamhet har fästs vid betydelsen av vårdplanen och daglig dokumentation.
  • Enheternas instruktioner för arbete på egen hand, nattarbete samt situationer som involverar hot och våld har uppdaterats och tagits i bruk för att förutse hotfulla och våldsamma situationer, samt för att undvika risksituationer.
  • Pilotprojekt om att förebygga fall kommit igång i Pähkinärinne gemenskapsboende.
  • Under uppföljningsperioden betonades utvecklandet av kvaliteten av säkerhet, läkemedelsbehandling och dokumentation, samt stärkande av personalens kompetens.

Service inom omsorgsboendet för äldre:

  • Baserat på kartläggningen har förenhetligade anvisningar för förvaringspraxis för handsprit gjorts för att förbättra kundernas säkerhet.
  • Kartläggning av hur användningsklara de sugapparater som finns vid enheterna är har gjorts.
  • Gemensamma anvisningar för dokumentation av konsultationer i klientdatasystemet utarbetas för att säkerställa informationsgången.
  • Personalens kompetens i fråga om förebyggande av fall stärks: kort utvärdering av fallrisk samt planering, utvärdering och dokumentation av nödvändiga åtgärder i klientens genomförandeplan.

Serviceproduktionens observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på dem

Funktionshinderservice:

  • Under uppföljningsperioden betonades utvecklandet av boendets gemensamma strukturer och verksamhetssätt, säkerhet och läkemedelsbehandling. Regionala sjukskötarvakanser har fyllts och deras ansvarsenhetsindelning uppdaterats, arbetsuppgifterna preciserats och arbetet/introduktionen inletts.
  • Mer enhetlig mätning och bättre uppföljning av planen för genomförande av boende, självbestämmanderättsplanen och RAI-bedömningen har genomförts i hela boendet.

Tjänster för äldre som bor hemma:

  • Under sommarmånaderna var platsbehovet inom bedömnings- och rehabiliteringsverksamheten mindre än i medeltal och sex platser avlägsnades tillfälligt. Antalet klienter som blivit utskrivna till hemmet har sjunkit en aning och i motsvarande mån aningen fler till serviceboende dygnet runt.
  • Skillnaden mellan planerat och förverkligat kundarbete inom hemvården har blivit större och som korrigerande åtgärd har uppföljningens rapportering effektiverats genom granskning av stämplingar. I rutinerna har fel identifierats i meddelande av avbokningar, vilket påverkat resultaten. Anvisningarna för korrekt dokumentation har preciserats. Genom uppföljningen säkerställs förverkligandet.
  • Anmälningarnas behandlingstider har blivit kortare tack vare aktiv uppföljning.
  • Satsningar på säkerheten för personer som gör rörligt arbete, bl.a. nya larm och säkerhetsanvisningar.
  • Anvisningar om bilkörning och att följa trafikreglerna har getts p.g.a. kundrespons inom hemvården

Service inom omsorgsboendet för äldre:

  • Inom serviceområdet har ett pilotprojekt gjorts och en gemensam modell för säkerställande av utrustningskompetens tagits i bruk. Anvisningar rörande modellen samt en gemensam introduktionsblankett finns tillgänglig för personalen i Intran. Introduktionerna i enlighet med modellen genomförs i fråga om enheternas personal innan slutet av året.
  • ”Anvisningar för nya kunder” har utarbetats för att säkerställa att kunderna och de närstående får information om tjänsterna.
  • För att främja verkställandet av välfärdsområdets strategi hålls utvecklingseftermiddagar om bemötande enligt ett gemensamt tema i hela serviceområdet.

Tjänster för barnfamiljer och vuxensocialarbete - Tillgång, jämlikhet och kontinuitet

Väntetiden inom uppfostrings- och familjerådgivningen

Målet med uppfostrings- och familjerådgivningen är att stöda det 0–17-åriga barnets uppväxt och utveckling genom att stärka föräldraskap och familjerelationer. Tabellen visar väntetiden för tillgång till uppfostrings- och familjerådgivningens (0–12-åringar) tjänster (medeltal, dygn).

Väntetid för tillgång till uppfostrings- och

familjerådgivningens (0–12-åringar) tjänster

9-12/25 1-4/26 5-8/26
Väntetidens medeltal (dygn) 22 18 21

Tillgång till elevhälsans psykolog 

Elevhälsans psykologtjänster och kuratorstjänster är en del av elevhälsan, alltså omsorgen om elevens eller den studerandes inlärningsförmåga och fysiska, mentala och sociala välmående, samt verksamhet som förbättrar förutsättningarna för dessa. Tabellen visar hur många procent som vid behov har fått tillgång till elevhälsans psykolog inom 7 dagar (%-andel).

Tillgång till elevhälsans psykolog vid

behov inom 7 dagar

9-12/25 1-4/26 5-8/26
Grundläggande utbildning (%) 89 % 79 % 75%
Andra stadiet (%) 81 % 75 % 84%

Mödra- och barnrådgivningens telefontjänster

Rådgivningsarbetet är en central del av primärvårdens förebyggande och hälsofrämjande verksamhet. I rådgivningens telefontjänst ger hälsovårdare handledning och rådgivning i frågor som rör graviditet, föräldraskap samt hälsan, utvecklingen och uppväxten hos barn under skolåldern. De bokar också tider till rådgivningen.

Mödra- och barnrådgivningens telefontjänst 9-12/25 1-4/26 5-8/26
Inkomna samtal 12 197 12 654 11 369
Återupprigning under samma dag 100 % 100 % 100 %

Vuxensocialarbete – Telefontjänster, behandling av ansökningar och orosanmälningar

Socialrådgivningen är ämnad för alla som behöver socialvårdens rådgivning och handledning med vardagens utmaningar. Vuxensocialarbetets rådgivning och handledning ger dig råd och handledning om socialservice, ansökan om förmåner eller bidrag och frågor om dem.

Kötid (min) i medeltal till telefontjänsten för

vuxensocialarbetets rådgivning och handledning

9-12/25 1-4/26 5-8/26
Kötid ca.8 min. ca. 9 min. ca. 8 min

Behandling av utkomststödsansökningar 

Välfärdsområdet beviljar kompletterande och förebyggande utkomststöd för nödvändiga utgifter som inte ingår i Fpa:s grundläggande utkomststöd. Beslutet om utkomststödet ska fattas inom sju vardagar efter att ansökan mottagits. Tabellen visar hur många procent av ansökningarna som har behandlats inom 7 vardagar.

Ansökningar om  kompletterande och förebyggandE 

utkomststöd behandlats inom 7 vardagar (%)

9-12/25 1-4/26 5-8/26
% 99,29 % 99,45 % 99,6 %

Åtgärder som vidtagits baserat på anmälningar om riskhändelser

Tjänster för barnfamiljer och vuxensocialarbete:

Målen för sektorn år 2026 är att stärka patient- och klientsäkerheten genom att identifiera risker i ett tidigt skede, uppmuntra personalen att anmäla nära ögat-situationer med låg tröskel samt att följa upp anmälningarna och åtgärderna som tas baserat på dem. Säkerhet har lyfts fram som ett gemensamt tema för hela sektorn och det beaktas i all verksamhet under hela året.

  • HaiPro-anmälningarna (436) betonades övriga händelser (33 %) och läkemedelsbehandling (22 %). Storleken på Övriga händelser-klassen tyder på ett behov att specificera klassificeringen av anmälningarna för att förbättra rapporteringens kvalitet. Av SPro-anmälningarna (5) handlade den största delen om förverkligandet av kundens ställning och rättigheter. Antalet Nära ögat-anmälningar (102) hölls på samma nivå som början av året.
  • Identifikationen av brister, förverkligandet av anmälningsskyldigheten och enhetligheten av anmälningarnas klassificering stärktes genom att anmälningspraxis och -kriterier förtydligades samt genom att ge personalen stöd i att göra anmälningar.
  • Den regelbundna behandlingen av anmälningarna om riskhändelser i sektorns mötesstrukturer stärkte egenkontrollkulturen.
  • Läkemedelsbehandlingens utvecklingsbehov behandlades genom att praxis för bl.a. förvaring, uppföljning och dokumentering förenhetligades.
  • Innehållet i planerna för egenkontroll utvecklades vidare för att stöda identifikation, behandling och uppföljning av riskhändelser i det vardagliga arbetet.
  • Identifikation och kontroll av risker förbättrades genom att förtydliga enheternas rutiner. Säkerhetsmedvetenheten förbättrades bl.a. genom utbildningar. Dessutom utvecklades förutseende verksamhetsmodeller för att hantera farliga situationer, ensamt arbete och plötsliga undantagsförhållanden.
  • Registrerings- och dokumentationspraxis preciserades och förenhetligades. Personalens datasäkerhets- och dataskyddskunnande stärktes genom processtyrning, utbildningar och intranet-anvisningar för att säkerställa informationsgång och en säker verksamhet

Serviceproduktionens observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på dem

Tjänster för barnfamiljer och vuxensocialarbete

Tillgången till tjänster hölls på en god nivå inom sektorn. Det fanns bra med ansökande till öppna tjänster och personalens avgångsprocent (3,7 %) hölls på samma nivå som i början av året. Utvecklingen av personalstruktur, arbetsbeskrivningar och resursallokering fortsätter för att svara på servicebehovet.

  • Tillgången till rådgivningens telefontjänst hölls på en utmärkt nivå och alla återuppringningar sköttes på samma dag. Antalet samtal och återuppringningar följdes upp dagligen som en del av egenkontrollen och man reagerade omedelbart på möjliga avvikelser.
  • Inom elevhälsans psykologtjänster förbättrades uppfyllandet av tidsfristerna på 2. stadiet i jämförelse med årets början och försämrades en aning inom grundundervisningen. Ökad efterfrågan och till viss del personalens frånvaro inverkade på situationen. Brådskande situationer sköttes utan fördröjning. Tillgången till tjänster följs noggrant upp.
  • Tillgången till uppfostrings- och familjerådgivningens tjänster hölls på en god nivå under uppföljningsperioden och tillgången till tjänster var i huvudsak smidig. Tillgängligheten och hänvisning av kunder följdes regelbundet upp och uppföljningsdatat användes vid styrningen och utvecklingen av verksamheten.
  • Tillgången till telefontjänsten för vuxensocialarbetets rådgivning och handledning förbättrades jämfört med början av året. Antalet samtal gick ner och kötiderna blev aningen kortare. Användningen av tjänster och ämnena för kontakterna följs ännu upp aktivt så att resurserna kan riktas ändamålsenligt och i rätt tid för att möta kundernas behov.
  • Antalet ansökningar för kompletterande och förebyggande utkomststöd sjönk en aning jämfört med föregående granskningsperiod, men antalet ansökningar har gått upp en aning jämfört med början av året. Behandlingstiderna för ansökningarna hölls på en väldigt god nivå. Ansöknings- och behandlingssituationen följdes upp dagligen för att säkerställa serviceprocessens smidighet.

Kundupplevelse och delaktighet

Fortgående kundrespons – Välfärdsområdets sammandrag

Välfärdsområdets mål är att erbjuda varje kund en bra och trygg upplevelse av tjänsten och vården. Vi samlar kontinuerligt in kundrespons från alla sektorer inom social- och hälsovårdstjänsterna. Respons kan ges på VAKEs webbsidor, med pappersblankett eller muntligt. ​

VAKE tog 5/2026 i bruk ett nytt kundresponssystem som gör det möjligt för kunderna att ge respons i allt fler kanaler och på ett allt mer tillgängligt sätt. I samband med det nya systemet har ett pilotprojektet för sms-respons inletts, vilket nästan har tredubblat mängden respons. I samband med att det nya kundresponssystemet har tagits i bruk genomförs rapporteringen tillfälligt manuellt fram till att PowerBI-rapporten blir klar.

Kundresponsen behandlas inom 15 vardagar på alla enheter och ur kundresponsen sammanställs en offentlig rapport på välfärdsområdesnivå per delårsöversikt. Baserat på kundresponsen utvecklas tjänster och processer hela tiden för att motsvara kundernas behov allt bättre. ​

På välfärdsområdesnivå rapporteras de viktigaste observationerna och utvecklingsbehoven samt de utvecklingsåtgärder som satts i gång baserat på dem årligen.  

NPS-rekommendationsindex

NPS suositteluindeksi oli raportointiajanjaksolla 53.
THL: Tjänstens helhetsvitsord
THL:n palvelun yleisarvosana oli raportointijaksolla 4,3.

Respons om vård/service

Raportointijaksolla palvelujen saatavuudeksi arvioitiin 4,4, asiakkaan kohtaaminen 4,3, asiakkaan osallisuus 4,3, hoidon tai palvelun hyödyllisyys 4,4, tiedon saanti hoidosta/palvelusta 4,2, asiakkaan turvallisuuden tunne 4,5 ja tiedon ymmärrettävyys 4,4.

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på dem

  • I helhetsbilden av kundupplevelsen kan man skönja en starkt positiv riktning: NPS-indexet är 53, då det år 2025 var 27 under samma period. Servicens allmänna vitsord är 4,3, då det år 2025 var 4,1.
  • I den öppna responsen betonades gott kundbemötande samt tjänsternas kvalitet och kundens upplevda effekt som positiva faktorer. De centrala utvecklingsbehoven har att göra med tillgång till tjänster och information.

Social- och patientombudet 

Social- och patientombudets uppgifter är bland annat att ge råd åt hälsovårdens patienter, socialvårdens och småbarnspedagogikens klienter samt deras anhöriga och vid behov hjälpa patienter och klienter att göra en påminnelse, ge råd om hur andra ärenden (t.ex. klagomål eller begäran om omprövning) kan anhängiggöras hos behörig myndighet samt informera om patienters och klienters rättigheter. Därtill ska social- och patientombudet följa hur patienternas och klienternas rättigheter och ställning utvecklas och sammanställa information samt årligen utarbeta en redogörelse tillsammans med verksamhetens ansvarsperson till den myndighet som ansvarar för att ordna verksamheten.

Välfärdsområdena och Helsingfors stad ordnar  social- och patientombudets verksamhet inom den offentliga och privata social- och hälsovården, företagshälsovården samt småbarnspedagogiken. HUS-sammanslutningen ordnar patientombudets verksamhet inom den hälsovård som den ordnar och producerar. På Vanda och Kervo välfärdsområde fungerar två social- och patientombud.

Social- och patientombuden vid Vanda och Kervo välfärdsområde ger råd åt klienter och patienter inom offentlig och privat social- och hälsovårdsservice samt småbarnspedagogikens tjänster som erbjuds inom välfärdsområdets område angående klienters och patienters rättigheter och strävar till att främja förverkligandet av rättigheter.

Du kan bekanta dig med social- och patientombudets mest omfattande utredningar, som publiceras varje vår, här. Social- och patientombudets utredning år 2025 publicerades 4/2026. Du kan också ge respons på utredningen på webbsidan (på finska).

Antalet meddelanden 
 

Yhteydenottojen lukumäärä oli raportointijaksolla terveydenhuollossa 285, sosiaalihuollossa 179, varhaiskasvatuksessa 0 ja muu/ei tietoa 55.

Orsakerna bakom kontakten med socialvården

Sosiaalihuoltoa koskevista yhteydenotoista raportointijaksolla 31 % koski vanhusten palveluita, 31 % vammaispalveluita, 25 % aikuissosiaalityön palveluita, 10 % lasten, nuorten ja perheiden palveluita ja 3 % ei tietoa tai ei sisälly tehtävään.
Sosiaalihuoltoa koskevien yhteydenottojen suurimmat syyt raportointijaksolla olivat palvelun laatu/toteuttaminen (17 %), selvitys asiakkaan oikeuksista ja velvollisuuksista ja eri toimenpidevaihtoehtoista (14%), sekä päätökset/sopimukset/suunnitelmat (14 %).

Orsakerna bakom kontakten med hälsovården

Terveydenhuoltoa koskevista yhteydenotoista raportointijaksolla 49 % koski terveysasemapalveluita, 15 % HUSsia, 12 % sairaalapalveluita, 11 % suun terveydenhuoltoa, 6 % yksityistä terveydenhuoltoa, 4 % työterveyttä, 2 % muu/ei tietoa ja 1 % lasten, nuorten ja perheiden palveluja.
Terveydenhuoltoa koskevien yhteydenottojen suurimmat syyt raportointijaksolla olivat hoidon laatu/toteuttaminen (26 %), hoitoon pääsy (13 %), sekä muistutusmenettely (12 %).

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på

  • Klart fler personer tog kontakt angående hälsovård än socialvård – skillnaden var 106.
    • I jämförelse: Det som utmärker VAKE är att mängden kontakttillfällen inom hälsovården och socialvården vanligen är nära varandra.
  • Antalet gånger någon tog kontakt till hälsovården är nästan dubbelt så stort jämfört med motsvarande tidpunkt året innan.
  • När socialvården kontaktades handlade det oftast om tjänster för äldre och funktionshinderservice. Missnöjet riktades mot servicens kvalitet och beslut men i synnerhet även mot kundens rätt att få information om det egna ärendet.

Anmärkningar och klagomål 

En klient inom socialvården och patient inom hälsovården har rätt att framställa en anmärkning enligt socialvårdens klientlag 23 § eller patientlagen 10 § om hen är missnöjd med det bemötande eller den vård som hen har fått. Anmärkningen ska i regel framställas skriftligen. Amärkningen behandlas vid den verksamhetsenhet som anmärkningen rör och enhetens ledning ska besvara anmärkningen skriftligen inom skälig tid, som i regel anses vara en månad.

Svar på anmärkning kan inte överklagas och framställandet av anmärkning begränsar inte klientens eller patientens rätt att använda andra rättsmedel rörande ärendet. Om vederbörande inte är nöjd med svaret på anmärkningen har hen möjligheten att göra ett klagomål hos tillsynsmyndigheten.

Anmärkningen är förstahandsförfarande i förhållande till klagomål. Om ingen anmärkning har gjorts om ärendet och tillsynsmyndigheten bedömer att det är ändamålsenligt att behandla klagomålet som en anmärkning, kan myndigheten överföra ärendet som anmärkning att behandlas av verksamhetsenheten eller socialvårdens ledande tjänsteinnehavare. 

Amärkningen behandlas vid den verksamhetsenhet som anmärkningen rör och enhetens ledning ska besvara anmärkningen skriftligen inom skälig tid, som i regel anses vara en månad. Om ärendet kräver ett omfattande utredningsarbete kan den skäliga tiden vara två månader.

I tabellen visas sektorsvis den genomsnittliga svarstiden på anmärkningar som skickats till sektorerna. I statistiken beaktas inte om de anmärkningar med en väntetid på över 1 mån har krävt omfattande utredningsarbete, som kunnat leda till en längre svarstid.

Obs! Statistiken för anmärkningar och klagomål utvecklas ännu och det kan ännu förekomma fel i statistiken.

Anmärkningar och klagomål som kommit till sektorerna 1.1.-31.8.2026

Terveydenhuollon palveluihin saapui 171 muistutusta, valvontaviranomainen siirsi 17 asiaa muistutusmenettelyyn ja kanteluihin liittyviä lausunto- ja selvityspyyntöjä oli 7. Vammaisten ja vanhusten palveluihin saapui 96 muistutusta, muistutusmenettelyyn siirrettiin 8 asiaa ja kanteluihin liittyviä lausunto- ja selvityspyyntöjä oli 11. Lapsiperheiden ja aikuissosiaalityön palveluihin saapui 114 muistutusta, muistutusmenettelyyn siirrettiin 23 asiaa ja kanteluihin liittyviä lausunto- ja selvityspyyntöjä oli 5.
Anmärkningarnas svarstider i medeltal 2026* Hälso- och sjukvårdstjänster Funktionshinderservice och äldreservice Tjänster för barnfamiljer och vuxensocialarbete
Anmärkningarnas svarstider i medeltal i dagar 54 23 44

*På grund av bristfällig rapportering är de genomsnittliga svarstiderna sannolikt inte lika långa. 

Kvalitet och säkerhet

Kvalitet och kontroll

Välfärdsområdet måste säkerställa tillgängligheten, kontinuiteten, säkerheten och kvaliteten av de egna samt anskaffade tjänster. Välfärdsområdena övervakar organiseringen och förverkligandet av sina tjänster genom egenkontroll. I Vanda och Kervo välfärdsområde har kvalitetstillsynen av social- och hälsovårdstjänsterna koncentrerats till uppgiftsområdet för kvalitet och tillsyn som en del av koncerntjänsterna. Tillsynen är jämlik oberoende av om det är fråga om en offentlig eller privat serviceanordnare, baserat på tjänstens riskbedömning.

De statistikförda tillsynshändelserna är en del av uppgiftshelheten för kvalitet och tillsyn. Uppgiftsområdet för kvalitet och tillsyn genomför planenlig tillsyn enligt en på förhand utarbetad tillsynsplan. Reaktiva tillsynshändelser genomförs exempelvis på grund av misstänkta kvalitetsavvikelser. Proaktiva tillsynshändelser kan gälla exempelvis bruktagningsinspektioner för nya enheter.

Tillsynshändelser enligt typ
Raportointijakson aikana toteutettiin 74 suunnitelmallista valvontaa, 38 reaktiivista valvontaa, 13 ennakollista valvontaa ja 8 jatkovalvontaa.

 

Tillsynshändelser: egen verksamhet/köpta tjänster
Raportointijakson aikana valvonnoista 98 toteutettiin ostopalveluun, 30 omaan palvelutuotantoon, 2 palvelusetelillä ja 2 suorahankinta toteutettuun palveluun.

Tillsynshändelser

Tillsynshändelser rapporteras i enlighet med AURA-serviceklassificeringen. I statistikföringen bör man beakta att samma serviceproducent kan producera flera olika tjänster och de här visas som olika siffror i tillsynshändelserna.

Raportointijakson aikana eniten valvottiin lastensuojelun laitospalvelua (42 kpl), iäkkäiden ympärivuokautista palveluasumista (20 kpl) sekä vammaisten henkilöiden ympärivuorokautista palveluasumista (19 kpl).

I övriga tillsynshändelser ingår ansökningar till servicesedelproducent, ärenden som överförts från tillsynsmyndigheten till välfärdsområdet för behandling genom egenkontroll, samt missförhållandeanmälningar enligt tillsynslagens 29§ i vars behandling enheten för kvalitet och tillsyn har deltagit, som behandlats under rapporteringsperioden.

Med reklamation avses en formell skriftlig anmälan som välfärdsområdet gjort åt serviceproducenten om att avtalspartnern inte har agerat i enlighet med avtalet och att det är frågan om ett allvarligt avtalsbrott. Antalet reklamationer innefattar alla reklamationer som välfärdsområdet gjort inom rapporteringsperioden. Förutom reklamationer går välfärdsområdet igenom olika vardagliga utmaningar i samarbete med serviceproducenterna och ger handledning vid behov.

Övriga tillsynshändelser 1-4/26 5-8/26
Behandling av ansökningar till servicesedelproducent 26 33

Ärende som överförts från tillsynsmyndigheten

för behandling genom egenkontroll
 

9 12

Behandling av missförhållandeanmälningar

enligt tillsynslagens 29§

7 31
Antal reklamationer 8 11

 

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på dem

  • Det finns brister i aktualiteten av planerna för egenkontroll samt i identifikation och beskrivning av risker inom många enheter. Välfärdsområdet förbereder interna utbildningar som stöd för utarbetandet av planer för egenkontroll. Privata service-producenter får handledning i samband med kvalitetstillsynens aktualitetöversikter.
  • Inom vuxensocialarbetet och tjänsterna för barn, unga och familjer lyfts i synnerhet stöd för klienternas delaktighet och bemötandet fram som positiva observationer.
  • Flera utvecklingsobjekt, såsom dokumentation, lyfts fram som återkommande utvecklingsobjekt inom olika tjänster. Inom enheterna har man i huvudsak en positiv inställning till utvecklingsobjekten och utvecklingsåtgärder inleds, men personalomsättningen utgör en utmaning för utvecklingen av rutiner på lång sikt.
  • Antalet missförhållandeanmälningar enligt tillsynslagens 29§ var länge lågt, men nu har antalet börjat stiga. Det är en lagstadgad skyldighet att göra anmälningar om missförhållanden, och information om betydelsen av att göra anmälningarna har kommunicerats på många olika kanaler.

Anmälningarnas karaktär och utvecklingsåtgärder

Personalen anmäler risksituationer och nära ögat-situationer som klienter och patienter utsätts för inom social- och hälsovårdstjänsterna till HaiPro-systemet. Anmälaren har anmälningsskyldighet enligt tillsynslagen. Klienten/patienten/en anhörig kan också anmäla risksituationer eller hot om sådana på VAKEs webbsida. Regelbundna rapporter om de anmälningar som gjorts i systemet utarbetas och används i utvecklingen av enheternas verksamhet.

I enheter som producerar socialvårdstjänster anmäler personalen hot om missförhållanden eller missförhållanden som riktas mot klienterna i SPro-systemet. Regelbundna rapporter om de anmälningar som gjorts i systemet utarbetas och används i utvecklingen av enheternas verksamhet. De huvudsakliga anmälningstyperna handlar om brister i förverkligandet av kundens ställning och rättigheter, illabehandling av klient, brister i kundsäkerheten och för klienten skadlig åtgärd som beror på verksamhetskulturen.

Under rapportperioden har totalt 3 695 anmälningar om skade- och riskhändelser registrerats. Av dessa inträffade 77,2 % hos en patient eller klient, 7,7 % utgjorde andra observationer eller utvecklingsförslag och 14,0 % var så kallade nära ögat-situationer (tillbud).

Under rapportperioden gjordes sammanlagt 16 anmälningar om missförhållanden eller risk för missförhållanden inom socialvården. Av dessa avsåg 94,1 % missförhållanden och 5,9 % risk för missförhållanden.

Haitta- ja vaaratapahtumat

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på

  • Övergången till ett nytt system för den risk- och missförhållandeanmälningspraxis som rör klient- och patientsäkerheten fortskrider under år 2026.
  • Medicineringssäkerheten stärktes i och med att VAKEs läkemedelsbehandlingsplan fick sin årliga uppdatering i samarbete med sektorerna. I uppdateringen beaktades bl.a. sortering och förstörelse av läkemedelsavfall och den läkemedelsansvariges roll och rekommendationer om uppgifter och personalens ansvarstabell beskrevs. 

RAI

RAI-systemet och kvalitetsmodulen

Genom att använda RAI-systemet (Resident Assessment Instrument) kan klienternas funktionsförmåga och servicebehov bedömas på ett konsekvent och mångsidigt sätt. Med hjälp av den data som RAI-bedömningen skapar kan tjänsterna planeras individuellt och riktas till dem som mest behöver dem.

Enligt äldreservicelagen ska bedömningsverktyget RAI användas vid bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga och servicebehov inom regelbundna tjänster. RAI-bedömningen görs i samarbete med klienten och en anhörig varje halvår. RAI-bedömningen är lagstadgad i regelbundna socialvårdstjänster för äldre.

Kvalitetsmodul Ett redskap i Raisoft-programmet som kan användas för att på ett mångsidigt sätt analysera insamlade data: gå in på vårdens kvalitet och effekt. Kvalitetsmodulens resultat innefattar klienter i Vanda och Kervo välfärdsområdes egen verksamhet.

FÖRKLARING AV TALEN

Mål:  I kvalitetsmodulens tvärsnitt hämtas informationen i den senaste bedömningen där värdet finns. Bedömningen kan ha gjorts högst ett år innan granskningsdatumet eller granskningsperiodens startdatum. I resultaten visas också uppgifterna om de perioder som avslutats under den valda tiden. Klienterna som resultaten beräknas utgående från kan variera då det informationsinnehåll som sökts (målets begränsningar) avviker från varandra. 

Täckning:  Täckningen har beräknats baserat på rapporten från Raisoft-programmet som antalet aktiva klienters perioder, där helhetsbedömningen har låsts i slutet av perioden, och dess förhållande till det totala klientantalet. Täckningen i kvalitetsmodulen avviker från de täckningsdata som finns i THL:s rapporter. THL:s täckning kan vara lägre på grund av HILMO-uppgifternas och serviceklassificeringens begränsningar som ligger till grund för systemet.

RUG: (Resource Utilization Groups) är en klassificering som baserar sig på RAI-bedömningar och som beskriver det relativa resursbehovet för klienters vård och tjänsterna. RUG-kostnadsvikten beskriver vårdens belastning: ju högre vikt, desto mer personal- och serviceresurser kräver vården i medeltal.

RAI – Äldreomsorgens kvalitetsmål, kvalitetsmodulens resultat

Hemvård (egen verksamhet) 9-12/25 1-4/26 5-8/26

RAI-täckning, mål 100 %

(sampling 4/26 och 8/26)

92,6 % 91,8 % 92,9 %

Klientantal som används för beräkning av

helhetsbedömning och resultat
 

1412 1368 1326

Klienten har definierat åtminstone ett

mål för vården, %, mål ≥ 80 %

58 % 60 % 61 %
Säkerhet: fall under 90 dygn, %, mål  ≤ 15 % 29 % 29 % 26 %

Klienten deltog själv inte i bedömningen,

%, mål 0 %

6 % 6 % 5 %

Besök på jouren under 90 dygn, %,

mål  ≤ 10 %

10 % 10 % 10 %

RUG18 KP1/2022 kostnadsvikt i vårdmiljön,

genomsnitt Uppföljning

0,991 0,993 0,99

Delaktighet: känner sig ensam,

%, mål  ≤ 20 %

38 % 40 % 40 %
Gemenskapsboende (egen verksamhet) 9-12/25 1-4/26 5-8/26
RAI-täckning, mål 100 % (sampling 4/26 och 8/26) 97,2 % 92,5 % 95 %

Klientantal som används för beräkning av

helhetsbedömning och resultat

350 333 341

Klienten har definierat åtminstone ett

mål för vården, %, mål ≥ 80 %

67 % 62 % 64 %

Säkerhet: fall under 90 dygn, %,

mål  ≤ 15 %

33 % 33 % 32 %

Klienten deltog själv inte i bedömningen,

%, mål 0 %

9 % 13 % 6 %

Besök på jouren under 90 dygn, %,

mål  ≤ 5 %

7 % 5 % 6 %

Delaktighet: känner sig ensam, %,

mål  ≤ 20 %

34 % 36 % 35 %
Långvarigt boende dygnet runt (egen verksamhet) 9-12/25 1-4/26 5-8/26
RAI-täckning, mål 100 % (sampling 4/26 och 8/26) 100 % 97,4 % 99 %

Klientantal som används för beräkning av

helhetsbedömning och resultat (nedan) 

557 551 575

Klienten har definierat åtminstone ett mål

för vården, %, mål ≥ 80 %

62 % 62 % 64 %
Säkerhet: fall under 30 dygn, %, mål  ≤ 10 % 15 % 16 % 19 %
Klienten deltog själv inte i bedömningen, %, mål ≤ 5 % 17 % 15 % 16 %
Besök på jouren under 90 dygn, %, mål  ≤ 5 % 4 % 4 % 4 %

RUG18 KP2/2022 kostnadsvikt i en dygnet runt-miljö,

genomsnitt Uppföljning

0,985 0,989 0,99

Delaktighet: daglig användning av begränsning

av rörelse, %, mål ≤ 15 %

19 % 17 % 17 %

Äldreomsorgens observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på dem

  • Under granskningsperioden har RAI-bedömningarnas täckning och aktualitet förbättrats i alla serviceformer. Dessutom har användningen av RAI-uppgifterna i klientarbetet och närledarskapet fått stöd. Vårdens målinriktning har främjats genom att stöda fastställandet av klienternas personliga mål som en del av serviceplanen.
  • Klienternas säkerhet har förbättrats genom att följa upp fall och genom att använda RAI-data om identifikation av risker.
  • Därtill har klienternas funktionsförmåga, delaktighet och gemenskap stötts genom vardaglig verksamhetspraxis, daglig motion och ett klientnära arbetsgrepp.
  • Bland observationerna betonas nedgången i fall, förbättrande av klienternas delaktighet och nedgången i upplevelser av ensamhet.

RAI – Funktionshinderservicens kvalitetsmål, kvalitetsmodulens resultat

Gemenskapsboende (egen verksamhet) 1-4/26 5-8/26
RAI-täckning, mål 100 % (sampling 4/26 och 8/26) 83,6 % 95,6 %

Klientantal som används för beräkning av

helhetsbedömning och resultat (nedan) 
 

69 67

Klienten har definierat åtminstone ett mål

för vården, %, mål 100 %

48 % 40 %

Delaktighet: klienten deltog själv

i bedömningen, %, mål 100 %

89 % 87 %

Delaktighet: Socialt deltagande 

(RISE 0-6), uppföljning i genomsn.

Ka. 3,6 Ka. 3,8

Användning av metoder som stöder tal och

alternativa metoder,

= används,  %, uppföljning

10 % 7 %

Avsaknad av personlig säkerhet = ja, 

%,  uppföljning

6 % 6 %
Boende dygnet runt (egen verksamhet) 1-4/26 5-8/26
RAI-täckning, mål 100 % (sampling 4/26 och 8/26) 95,15 % 95,6 %

Klientantal som används för beräkning av

helhetsbedömning och resultat (nedan) 

119 118

Klienten har definierat åtminstone ett

mål för vården, %, mål 100 %

52 % 64 %

Delaktighet: klienten deltog själv

i bedömningen, %, mål 100 %

83 % 82 %

Delaktighet: Socialt deltagande 

(RISE 0-6), uppföljning i genomsn.

4,07 4,2

Användning av metoder som stöder tal och

alternativa metoder,

= används,  %, uppföljning

36 % 36 %

Avsaknad av personlig säkerhet = ja, 

%,  uppföljning

8 % 8 %

Funktionshinderservicens observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på dem

  • Centrala åtgärder har varit definitionen av RAI-roller och ansvar, grundande av RAI-stödpersonsnätverket, förenhetligande av utbildnings- och introduktionsstrukturerna samt ibruktagande av RAI-kvalitetsmål och rapporteringsmodellen. Därtill har RAI-uppgifterna kopplats till egenkontrollen, delårsöversikter och enheternas utvecklingsarbete.
  • I observationerna betonas förbättrandet av de mål som ställs för klienternas vård samt stödet för social delaktighet.

Personal och arbetshälsa

Avgångsprocent

Avgångsprocenten anger andelen avslutade anställningar av mängden ordinarie anställningar.

Arbetsgivaren skulle rekommenderas av personalen till en bekant (ENPS)

Övergången till eNPS-mätaren (Employee Net Promoter Score) skedde nationellt år 2026. Här består resultatet av skillnaden mellan andelen som rekommenderar (9–10) och andelen som är kritisk (0–6). Granskningsperiodens eNPS-resultat var +16. Som jämförelse kan man konstatera att 64 % av personalen gav arbetsgivarrekommendationen vitsordet 8–10.

Antalet anställda 31.8.2026

6205

Avgångsprocent 31.8.2026

6,41 %

Arbetsgivaren skulle rekommenderas av personalen till en bekant (ENPS)

+ 16 % (VAKE-pulsen 8-9/26)

Personalens sjukfrånvaro 31.8.2026 (dagar)

Henkilöstön sairausolopäiviä oli aikavälillä 1.1.-31.8.2026 yhteensä 64 177.

Karaktären av de riskhändelser som ägt rum på arbetsplatsen och som personalen rapporterat om (inkluderar inte räddningsverket)

Työntekijöiden raportoimien työpaikalla tapahtuneen uhka -ja vaaratapahtumista 40 % oli uhka-/väkivaltatilanteita, 32,3 % muita havaintoja/kehitysehdotuksia, 16 % työtapaturmia, 6,,8 % läheltä piti - tilanteita ja 4,8 & ammattitautiepäilyjä.

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på

  • Mängden sjukfrånvaro har ökat en aning jämfört med motsvarande period föregående år. För att förbättra arbetshälsan och minska på sjukfrånvaron har chefernas kompetens inom ledarskap i fråga om arbetsförmåga stärkts och rapportering om ledarskap i fråga om arbetsförmåga till sektorerna har utvecklats.
  • Arbetarskyddsanmälningarnas helhetsmängd sjönk med 3 % jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Flest anmälningar gjordes om hot- och våldssituationer, och de här steg med 12 %. VFO bereder en verksamhetsmodell för att förebygga hot- och våldssituationer och förbättra personalens trygghet och säkerhet.

Räddningsverket

Räddningsverksamheten

I räddningsverksamhetens uppdrag visas det totala antalet uppdrag under den första tredjedelen samt samma period för jämförelseåren. Första akutomhändertagande, trafikolyckor, byggnadsbränder, fara för byggnadsbrand och övriga bränder visas separat.

Aktionsberedskapstiden för räddningsväsendets första enhet visar hur snabbt den första enheten har nått platsen efter larm. I fråga om den första enhetens aktionsberedskap har granskningen begränsats till uppdragen i prioritetsklasserna A och B på I-riskklassens områden. Den målsatta tiden är 6 minuter, som ska uppnås i 50 % av uppdragen.

I fråga om värdet av olycksskador och egendom som hotats av olyckan granskas hur effektivt olycksskador har kunnat förebyggas genom räddningsverksamhet vid en olycka.

Pelastustoimen tehtäviä oli 1.1.-31.8.2026 yhteensä 5192. Omaisuusvahinkoja 112 milj. € ja uhatun omaisuuden arvo 25 milj. €. Ensimmäisen yksikön toimintavalmiusajan mediaani oli 6:45 ja toimintavalmiusajan tavoiteprosentin täyttyminen 38,3 %.

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på

Observationer:

  • Räddningsväsendets uppdragsantal har stigit en del jämfört med tidigare år.
  • Den första enhetens aktionsberedskap har hållits på fjolårets nivå. Det förekommer ännu lokala utmaningar med att uppnå aktionsberedskapens mål.
    • Trafikarrangemangen i samband med Vanda spårväg syns under den andra tredjedelen som en försämring av aktionsberedskapstiderna i Dickursby område. Aktionsberedskapen har ändå hållits ovanför målnivån i Dickursby område.
  • Under den andra tredjedelen ägde sammanlagt fem byggnadsbränder rum som klassificeras som storolyckor. Egendomsskadorna uppgick sammanlagt till cirka 3,5 milj. €.
    • Storolyckorna i början av året och de betydande egendomsskadorna från dem påverkar ännu den kumulativa skademängden för år 2026. Egendomsskadornas antal är därför exceptionellt stort på årsnivå i jämförelse med tidigare år. 

Utvecklingsåtgärder:

  • På lång sikt främjades åtgärderna för att nå aktionsberedskapsmålen planenligt genom att utveckla beredskapsstationsnätverket.
    • Byggandet av Korso nya beredskapsstation fortskred enligt planerna. Överlämnas till räddningsverket 10/2026, tas i bruk i början på januari.
    • Myrbacka beredskapsstations bygglov väntar på beslut.
    • Planändringen för Håkansböle beredskapsstations tomt behandlades och godkändes i miljönämnden den 14.4.2026.
  • Byggandet av HALI-styrsystemet för trafikljus fortsatte i Vanda.
    • Fintraffic och kommunerna har berett byggandet av HALI-system i Mellersta Nylands kommuner (förutom Vanda och Borgnäs). Kommunerna har förbundit sig till byggandet under åren 2026–2027.

Akutvården

Akutvårdens tillgänglighet följs upp genom akutvårdens fördröjning att nå fram samt enheternas uppdragsbundenhet. I fördröjningen att nå fram beräknas i ett centralt tätortsområde den tid som gått från att larmet kommit till att platsen nåtts.

Enhetslarmantal följs upp enligt alla enhetslarm samt hur brådskande larmet är (A, B, C, D) inom räddningsverkets hela verksamhetsområde. Till uppdragsbundenheten räknas den tid då enheterna är fast i uppdragen och därmed inte är tillgängliga för nya larm.

Andelen X-uppdrag (inget behov av akutvårdens transport) av larmen följs också upp samt enhetslarmens fördelning på välfärdsområdet. Därtill följs mängden kundrespons och klagomål som  akutvården mottar upp, vilket anses vara ett mått på kvalitet. Uppföljning av antalet och kvaliteten av anmälningar om hot, våld och riskhändelser.

Vantaan ja Keravan alueella ensihoidon tavoittamisviive ydintaajama-alueella 90 %:ssa tehtävistä A-kiireellisyysluokassa oli 13:05 ja B-kiireellisyysluokassa 12:56. Ensihoidon hälytyksiä oli yhteensä 24054
Yksikköhälytyksistä Keski-Uudenmaan osuus tehtävistä oli 38,22 % ja Vantaan ja Keravan 61,78 %. X-tehtävien osuus yksikköhälytyksistä oli 45,6 % ja X-tehtävien osuus tehtävistä 42,1%.

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på

Observationer om tillgången till tjänster

  • Verksamheten och beredskapen enligt servicenivåbeslutet förverkligades enligt samarbetsavtalets resurser. Oförutsedd frånvaro kunde täckas med behovsarbetstagare.
  • Inom akutvårdens centrala tätotsområdens fördröjning att nå fram nåddes inte de mål som HUS hade satt upp.
    • I utvecklingen av A- och B-uppdragens fördröjning att nå fram finns fortfarande regionala skillnader: Inom VAKEs område försämrades fördröjningarna klart, och på MNYs område förbättrades de jämfört med föregående år.
  • Under uppföljningsperioden steg enheternas uppdragsbundenhet till 2023 års nivå.
    • Uppdragsbundenheten (inkl. underhållstid) var i medeltal 35,6 % på hela området.
    • De mest betydande uppdragsbundenheterna: EKU7272* 45 %, EKU6231* 52%, samt av 24/7 enheterna EKU6233, 6211 och 6222 42 %.
    • Det som särskilt inverkat på den ökade fördröjningen att nå fram är uppdragsbundenhetens ökning: enheterna är allt oftare fast i sina uppdrag och inte fria att åka iväg till nya larm från det egna verksamhetsområdet.
  • Den reparationsskuld som uppkom då den planerade upphandlingen av fyra nya akutvårdsenheter år 2025 sköts upp syntes i en ökning av användningen av reservenheter. Antalet reservenheter måste därför ökas.

Observationer för kundresponsens och andra anmälningars del

  • Sammanlagt 51 st. kundkommentarer och klagomål behandlades, varav 13 var positiva (anmärkningar 1,5/1000 enhetslarm, varav klagomål 0,4/1000 enhetslarm).
  • Sammanlagt 75 st. HaiPro-anmälningar behandlades. Av dem hade 31 stycken gjorts på Vanda och Kervo välfärdsområde och 44 stycken på Mellersta Nylands välfärdsområde.
  • PosiPro-respons gavs 18 gånger, varav 4 på Vanda och Kervo välfärdsområde och 14 på Mellersta Nylands välfärdsområde.
  • Under verksamhetsperioden ordnades ett samarbetsmöte med HUS för att förenhetliga respons-, klagomåls-, behandlings- och statistikföringspraxis.
  • Under uppföljningsperioden gjordes 24 stycken hot-, vålds- och riskhändelseanmälningar. Situationer som äger rum i ambulanser har ökat och rollen av utomstående personer har också ökat i anmälningarna.

Förebyggande av olyckor och olycksfall

I fråga om allmänna brandsyner följs det kumulativa förverkligandet av periodiska kontroller av A1–A6-objekt upp på årsnivå i förhållande till målet för hela året. Jämförelse med samma period tidigare år.

I fråga om självutvärderingen av brandsäkerheten i småhus (PTIA) följs årets kumulativa utfall upp.

Beslut och kontroller gjorda baserat på kemikalielagstiftningen. Jämförelse med samma period tidigare år.

Antalet anmälningar samt de viktigaste bristerna i brandriskbostäder. 

Yleisten palotarkastusten lukumäärä vuonna 2026 A1-A6-kohteista oli 1782 ja prosenttiosuus tavoitteesta 61,9%. Kemikaalilainsäädännön nojalla tehtäviä päätöksiä ja tarkastuksia oli 222. Paloriskiasuntojen ilmoituksia oli 157.

I fråga om säkerhetskommunikation, -fostran och -utbildningsevenemang registreras antalet evenemang och deltagare samt andelen evenemang som förverkligats av avtalsbrandkårer. Jämförelse med samma period tidigare år. 

Turvallisuuskoulutuksia ja viestintätilaisuuksia oli yhteensä 342. Koulutuksiin osallistujia oli yhteensä 52 475. Poistumisturvallisuus on hyväksyttävällä tasolla (95%).

Observationer och de åtgärder som förverkligats baserat på

Tjänster för förebyggande av olyckor och olycksfall

  • Under jämförelseperioden var serviceförmågan hos och tillgängligheten av förebyggandet av olyckor och olycksfall på en berömlig nivå.
  • Under uppföljningsperioden genomfördes 61,9 % av årets mål för brandsyner.
  • Serviceförmågan inom säkerhetskommunikationens servicehelhet var berömlig då de tillgängliga resurserna beaktas Fler människor nåddes genom säkerhetsutbildningar samt säkerhetsfostrans- och -kommunikationssevenemang än motsvarande uppföljningsperiod föregående år. Ungefär samma antal evenemang har ordnats som tidigare år, men antalet nådda personer är ändå större än tidigare.
    • Av evenemangen har cirka 30 % ordnats av avtalsbrandkårer.
  • Experttjänster ordnades enligt kundernas behov. Servicemängden blev, med undantag för planutlåtanden, klart mindre än motsvarande period året före.
  • Övervakningen av handlingar som skickats till räddningsmyndigheten samt kontroller och beslut som anknyter till kemikalielagen förverkligades enligt behov.
  • I sakkunnigtjänsterna inom styrningen av markanvändning observerades en tydlig positiv utveckling.

Systemprojekt

  • De stora datasystemprojekten på riksnivå (Datasystemet för förebyggande av olyckor och Kivijalka) samt övergången till säkerhetsnätet band en betydande del av resurserna från förebyggandet av olyckor under uppföljningsperioden. Prioriteringen av uppdrag märktes tills vidare inte i kundgränssnittet, men det ledde till att andra av räddningsverkets interna utvecklingsprojekt sköts upp.
  • De mest betydande resurserna har riktats till ibruktagandet av Oe-programmet, bland annat i form av olika utbildningar.