Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
I maj-juni bad vi ungdomar i åldern 15–19 år ge sin syn på frågor som rör mentalvård, missbruk och beroende. Ungdomsrådets handledare Inka och Sanna beskriver arbetet som intressant, givande och tankeväckande.
Gruppet var styrt av Sanna och Inka.
Sammanfattning av nyheten genererad av AI:
Inka och Sanna ville höra direkt från ungdomarna om hurudana erfarenheter och önskemål de har angående mentalvårds-, missbrukar- och beroendetjänsterna. ”Jag tycker att det är jätteviktigt att vi frågar ungdomarna själva vad de vill, och att vi inte här försöker hitta på svar åt dem”, konstaterar Inka. Enligt handledarna hittades överraskande många ivriga ungdomar som var genuint intresserade av rådets arbete och som modigt berättade om sina erfarenheter och åsikter.
I de teman som de unga i expertrådet lyfte fram märks ungdomens iver att själv ta ansvar och bemötas som sig själv. Samtidigt upplevs samhällets och sociala mediers krav på att man ska växa upp och ”passa in i en viss mall” också som ångestframkallande. I gruppen som helhet ansågs ungas situation vara polariserad: det finns de som klarar sig bra och söker sig till tjänster, men också de som allt yngre har allt svårare problem. I gruppens diskussioner lade Inka och Sanna också märke till att nyhetsrapporteringen om att tjänsterna är överbelastade påverkar de ungas vilja att söka sig till dem. Man ville inte alltid söka hjälp i ett tidigt skede eftersom man tänker att de egna symptomen inte är ”tillräckligt allvarliga”.
Medlemmarna i ungdomsrådet säger att behovet av samtalshjälp blir större särskilt på kvällen och natten, då det är svårt att sova och ångesten börjar krypa fram. Chattjänster som Sekasin- och Apuu-chattarna upplevs fungera då man behöver få samtalshjälp snabbt, men i andra situationer önskar ungdomarna möten ansikte mot ansikte. Sådana möten upplevs ha mer växelverkan och mindre risk för missförstånd.
”När man träffas live kan man fråga om den andra vill ha en kram.” - Kommentar från ungdom
Inka och Sanna överraskades av hur mycket unga vill ha genuina möten ansikte mot ansikte. Trots att rådsmedlemmarna vill ha möjligheten att uträtta ärenden anonymt i chattar och att använda elektroniska bokningskalendrar så vill de att diskussioner på tu man hand sker ansikte mot ansikte. Till exempel erbjuder en kurator i skolans aula möjligheten att enkelt ta sitt mående till tals. Det är också viktigt att kunna byta ut arbetstagaren om personkemin inte fungerar. Tröskeln till att ta upp hur väl samarbetet fungerar är dock hög, vilket kan betyda att personen slutar använda tjänsten. ”Det är ett budskap i sig att man inte kommer till träffarna”, konstaterar Sanna.
Hjälp söks i första hand från trygga vuxna, såsom skolkuratorn eller skolans hälsovårdare, men information om tjänster söks också online och på sociala medier. Ungdomarna ser sociala medier som både hot och möjlighet. Å ena sidan kan man nå unga och dela information om aktörer som erbjuder hjälp med hjälp av sociala medier, å andra sidan kan de sociala mediernas algoritmer börja visa mer ångestframkallande innehåll. Saluförande av berusningsmedel på sociala medier är också bekant för rådsmedlemmarna.
”I Snapchats storyn säljs vejp och alkohol.” - Kommentar från ungdom
”Många berättade att om man söker information på sociala medier med till exempel ’mental hälsa’ börjar algoritmen snart att ge exempelvis material som anspelar på självskadebeteende, vilket ökar på ångesten ännu mer”, beskriver Inka.
”Definitivt vejp”, svarar ungdomarna på frågan om vilket berusningsmedel som är det vanligaste i den egna åldersgruppen. Till och med elever i årskurs 5 sades använda vejp, som är lätt att få tag på via sociala medier och bekanta. Önskan är att arbetstagarna tar upp berusningsmedel till exempel med enkäter. Då man diskuterar berusningsmedel upplevs förtroendet för arbetstagaren vara viktigt. En barriär för att söka hjälp kan bestå av rädslan för att informationen sprider sig vidare, exempelvis genom anteckningar i olika system.
Enkäter är ett bra medel att börja samtalet med arbetstagarna.
”Om man inte kan lita på dem man berättar åt, isolerar man sig ännu mer.” - Kommentar från ungdom
Oron för vejpanvändningen avspeglas både i ungdomarnas svar och Inkas och Sannas observationer. Gruppens handledare överraskades av hur starkt vejp betonades i ungdomarnas svar. Inka är glad att man på VAKE har varit uppmärksamma på användningen av vejp. På hösten 2025 ordnas utbildning för alla hälsovårdare om stöd för att sluta.
Ungdomarna upplever att tryck utifrån om bland annat utseende, ansvarstagande i livet eller perfekta prestationer är ångestframkallande. Även negativa nyheter och sociala mediers spiral av negativa inlägg skapar ångest. Å andra sidan tänker man att ångest är en del av ungdomen och att man inte ska göra det till ett ”monster”. Enligt rådsmedlemmarna skulle det vara lättast att söka hjälp mot ångest i kamratstödgrupper i skolan. Det kunde exempelvis vara enkelt att inleda en diskussion om ångest i skolan med lärarnas ”Hur mår ni idag?”-diskussionsöppning.
”Hur har du det är en viktig fråga!” - Kommentar från ungdom
Enligt ungdomarna har förutom möten i grupp även individuella möten sin plats. Vid individuella möten kan man dela med sig av svårare och privatare saker än i grupp, och hjälpen upplevs vara personligare. I det individuella arbetet önskar ungdomarna både klara mål och att man involverar den unga i uppställandet av målen.
Yttre påverkan märks även i ungdomars självdiagnostisering, berättar Sanna. På sociala medier kan man hitta beskrivningar av olika symptom, och baserat på dem kan man då dra slutsatsen att man har till exempel ADHD eller är deprimerad. Den andra ytterligheten är att man istället låter bli att söka sig till tjänster exempelvis på grund av nyheter om att tjänsterna är överbelastade, fortsätter hon.
Gruppens ungdomar önskar att rådsverksamheten fortsätter i VAKE och det är inte heller en omöjlig tanke, avslöjar Inka och Sanna. Först ska dock resultaten presenteras åt välfärdsområdets, städernas och organisationernas gemensamma samordningsgrupp, som diskuterar vilka teman som man tillsammans ska behandla på djupet.
Ungdomsrådet var en del av Hyvät palvelut-projektet, som är en del av Finlands program för hållbar tillväxt (RRP). Läs mer om projektet på våra webbsidor!